Stadgar Riksbyggen bostadsrättsförening Trakteraren 2024

– jämförelse med stadgar 2017

Jämförelsen nedan avser skillnader mellan brf Trakterarens gällande stadgar (2017) och de föreslagna
stadgarna (2024). Stadgarna baseras på Riksbyggens normalstadgar för RB-föreningar som fördelar ut
årsavgiften baserat på andelstal (2023). Brf Trakteraren har gjort nya egna anpassningar i § 24, § 29,
och § 61. Tidigare egen anpassning i §48 kvarstår och tidigare egen anpassning i § 72 har ersatts med
lydelsen i Riksbyggens normalstadgar.

Jämförelse med föregående version Ny lydelse

Tillagd/ändrad text är markerad. Egen anpassning är markerad med fet, röd text.

Föreningens namn är Riksbyggen Bostadsrättsförening Trakteraren.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus, mot ersättning, till föreningens medlemmar upplåta bostadslä­genheter för permanent boende, och i förekommande fall lokaler, till nyttjande utan begränsning i tiden.

Föreningen ska i sin verksamhet främja de kooperativa principerna såsom de kommer till uttryck i dessa stadgar och verka för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

Föreningens styrelse ska ha sitt säte i Västerviks kommun.

Fråga om att anta medlem i föreningen avgörs av styrelsen med iakttagande av bestämmelserna i dessa stadgar och i bostadsrättslagen.

Styrelsen är skyldig att utan dröjsmål, dock senast inom en (1) månad från det att skriftlig och fullständig ansökan om medlemskap kom in till föreningen, avgöra frågan om medlemskap.

Medlemskap får inte vägras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Annan juridisk person än kommun eller region som förvärvat bostadsrätt till bostadslägenhet får vägras medlemskap.

Medlem som upphör att vara bostadsrättshavare ska anses ha utträtt ur föreningen.

Den till vilken en bostadsrätt övergått får inte vägras inträde i föreningen om de vill­kor för medlem­skap som anges i dessa stadgar är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta ho­nom eller henne som bostads­rättshavare.

Vid förvärv av bostadslägenhet får medlemskap endast beviljas den som permanent ska bosätta sig i lägenheten. Vid andelsförvärv, där bostadsrätten efter förvärvet innehas av förälder/föräldrar och barn, äger dock styrelsen rätt att bevilja undantag från bosättningskravet och bevilja medlemskap åt förvärvare som inte avser att permanent bosätta sig i lägenheten förutsatt att någon av andelsägarna avser att göra så. Se dock följande stycke angående styrelsens rätt att neka medlemskap vid andelsförvärv.

Den som förvärvat andel i bostadsrätt får vägras medlemskap. Om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar, eller om bostadsrätten avser en bostadslägenhet, sådana sambor på vilka sambolagen (2003:376) är tillämplig, gäller dock vad som anges i 2 kap. 3 och 5 §§ bostadsrättslagen.

Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make får ma­ken inte vägras inträde i föreningen. Ej heller får medlemskap vägras när bostadsrätt till en bostadslä­genhet övergått till annan närstående person som varaktigt sammanbodde med bo­stadsrättshavaren vid övergången.

Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt ska ske skriftligen och undertecknas av parterna. I upplåtelsehandlingen ska parternas namn anges liksom den lägenhet med eventuell mark och andra utrymmen som upplåtelsen avser samt de belopp som ska betalas i insats, årsavgift och i förekommande fall upplåtelseav­gift.

Enbart ändring i nedan stycke. Resterande del av paragrafen kvarstår oförändrad.)

Samtycke behövs dock inte vid

1.      förvärv vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. bostadsrättsla­gen, om den juridiska personen hade panträtt i bostadsrätten, eller

2.      förvärv som görs av en kommun eller en region.

Fastställande av årsavgiften

Styrelsen ska fastställa årsavgiften. Årsavgiften ska fastställas så att föreningens ekonomi är långsiktigt hållbar.

Årsavgiften ska fördelas på föreningens bostadsrätter i förhållande till lägenheter­nas an­delstal. Vidare, om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av en lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk ström kan påföras bostadsrättshavaren efter individuell mätning, ska beräkningen av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen. För andra kostnader kan styrelsen besluta om särskild debitering enligt följande stycke.

Årsavgift enligt särskild debitering

Om genom mätning eller på annat sätt viss kostnad direkt kan fördelas på samtliga eller vissa lägen­heter, har styrelsen rätt att fördela berörda kostnader genom sär­skild debitering.

Om det för någon kostnad är uppenbart att viss annan fördelningsgrund än andelstal bör tillämpas har styrelsen rätt att besluta om sådan fördelnings­grund.

Betalning av årsavgiften

Om inte styrelsen bestämt annat ska bostadsrättshavarna betala årsavgift i förskott förde­lat på må­nad för bostad och lokal. Betalning ska erläggas senast sista varda­gen före varje kalendermånads början.

Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post eller bankkontor, anses beloppet ha kommit före­ningen tillhanda omedelbart vid betalningen. Lämnar bostadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på avgiften genom en standardiserad betaltjänstlösning, anses beloppet ha kommit föreningen tillhanda när betalningsuppdraget togs emot av betaltjänstförmedlaren.

Andelstal

Andelstal för varje bostadsrättslägenhet fastställs av styrelsen. Ändring av andelstal som medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan andelstalen ska beslutas av före­ningsstämma, se § 64 punkt 5 nedan. Stämmobeslut avseende ändrade andelstal krävs dock inte vid ny- eller tilläggsupplåtelse av bostadsrätter, även om övriga bostadsrättshavares inbördes förhållande rubbas pga. upplåtelsen så länge inte någon av övriga bostadsrättshavare får en högre årsavgift än tidigare. Styrelsen får besluta om ändring av andelstal som inte medför rubbning av inbördes förhållanden.

Om inte styrelsen beslutat annat äger föreningen rätt att vid övergång av bostadsrätt ta ut en överlå­telseavgift som ska betalas av den förvärvande bostadsrättshavaren. Överlåtelseavgiften uppgår till ett belopp mot­svarande tre och en halv (3,5) procent av gällande prisbasbelopp vid tidpunkten för överlåtelsen.

Om inte styrelsen beslutat annat äger föreningen rätt att vid pantsättning av bo­stadsrätt ta ut en pant­sättningsavgift som ska betalas av bostadsrättshavaren (pantsättaren). Pantsättningsavgiften upp­går till ett belopp motsvarande en och en halv (1,5) procent av gällande prisbasbelopp vid tidpunkten när föreningen underrättas om pantsättningen.

Om inte styrelsen beslutat annat äger föreningen rätt att vid upplåtelse av bostadsrätten i andra hand ta ut en avgift som ska betalas av bostadsrättshavaren.

Avgiften per år får högst uppgå till ett belopp mot­svarande tio (10) procent av gällande prisbasbelopp för året lägenheten är upplåten i andra hand. Om lägenheten upplåts under del av år beräknas den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägenheten är upplåten.

För tillkommande nyttigheter som utnyttjas endast av vissa medlemmar såsom upplåtelse av parke­ringsplats, extra förrådsutrymme och dylikt erläggs särskild ersättning som bestäms av styrelsen med iakttagande av jordabalken och annan lagstiftning.

En bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke.

Styrelsen ska för sitt godkännande ha tillgång till fullständigt ifylld och undertecknad blankett Andrahandsansökan bostadsrätt (utgiven av Bostadsrätterna) och medgivande att inhämta referenser avseende den tilltänkte hyresgästen. Bostadsrättsföreningen tar vid andrahandsuthyrning ut en administrationsavgift på 10 % av det för året gällande prisbasbeloppet. Bostadsrättshavaren ansvarar för de kostnader/olägenheter som andrahandsuthyrningen medför såsom påminnelseavgifter och administrationskostnader.

Styrelsens samtycke krävs dock inte

1.      om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. bo­stadsrättslagen av en juridisk person som hade panträtt i bostads­rätten och som inte antagits till medlem i föreningen, eller

2.      om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller en region. Styrelsen ska dock genast underrättas om upplåtelsen.

Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet ska begränsas till viss tid.

I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid.

Ett tillstånd för andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor.

Bostadsrättshavaren ska på egen bekostnad hålla lägenheten med tillhöriga ut­rymmen i gott skick. Om garage, förråd eller annat utrymme ingår i upplåtelsen eller hör till lägenheten gäller samma ansvarsfördelning för dessa som för lägenheten. Med ansvaret följer såväl underhålls- som reparationsskyldig­het.

Bostadsrättshavaren är skyldig att följa de anvisningar som föreningen lämnar beträffande installationer avseende avlopp, värme, gas, elektricitet, vatten och ventilation i lägenheten samt att tillse att dessa installationer utförs fackmannamässigt. Notera att elinstallationer som huvudregel enbart får utföras av auktoriserad elinstallatör, eller någon som omfattas av elinstallationsföretagets egenkontrollprogram. Kontrollera alltid att elinstallationsföretaget finns i Elsäkerhetsverkets register och att företaget får utföra det aktuella arbetet. Det är bostadsrättshavarens ansvar att de elinstallationer som görs i lägenheten utförs korrekt.

Inspektionsluckor måste bibehållas tillgängliga.

Bostadsrätts­havarens ansvar avser även mark, om sådan ingår i upplåtelsen. Han eller hon är skyldig att följa de anvisningar som medde­lats rörande skötseln av marken. Föreningen svarar i övrigt för att fastigheten är väl underhållen och hålls i gott skick.

Om inte föreningen tecknat en försäkring med kollektivt bostadsrättstillägg bör bostadsrättshavaren teckna försäkring som omfattar bostadsrättshavarens reparations- och underhållsansvar enligt dessa stadgar.

Bostadsrättshavarens ansvar för lägenheten omfattar bland annat:

·        inredning och utrustning i kök, badrum och övriga utrymmen tillhörande lägenhe­ten

·        ytskikten samt underliggande skikt som krävs för att anbringa ytbeläggningen på ett fackmannamässigt sätt på rummens väggar, golv och tak samt undertak

·        icke bärande innerväggar

·        ledningar för avlopp, gas, vatten, ventilation och informationsöverföring som endast tjänar bostadsrättshavarens lägenhet, till de delar dessa är synliga i lägenheten

·        ledningar för elektricitet, såväl synliga som icke synliga i lägenheten (från och med huvudbrytaren i lägenhetens elcentral (säkringsskåpet))

·        lägenhetens elcentral (säkringsskåp), strömbrytare, eluttag och armaturer

·        anordningar för informationsöverföring som endast tjänar bostadsrättshavarens lägenhet, till de delar dessa är synliga i lägenheten

·        elradiatorer (beträffande vattenfyllda radiatorer svarar bostadsrättshavaren endast för målning)

·        varmvattenberedare (förutsatt att den inte är integrerad med anordning som föreningen svarar för enligt § 29)

·        brandvarnare

·        eldstäder och braskaminer, dock ej tillhörande rökgångar utanför lägenheten

·        lägenhetens innerdörrar med tillhörande karmar och säkerhetsgrindar

·        lister, foder, socklar och stuckaturer

·        glas i fönster, dörrar och inglasningspartier

·        till dörrar, fönster och inglasningspartier hörande beslag, handtag, hakar, brytskydd, barnskyddsspärrar, spröjs, isolerglaskassett, fönsterkitt (på insidan och mellan fönster/dörrar/inglasningspartier), låsanordningar, nycklar, ringklocka, vädringsfilter, spaltventiler, gångjärn och tätningslister. Gångjärn som är en integrerad del av dörr- eller fönsterkonstruktionen svarar dock föreningen för. Föreningen svarar även för ytterdörrens tätningslister, som är en del av brandskyddet.

·        persienner

·        elektrisk golvvärme

Bostadsrättshavaren svarar vidare för all mål­ning förutom utvändig målning och kittning av ytter- balkong- och altandörrar, ­fönsterbågar, dörr- och fönsterkarmar samt inglasningspartier. Bostadsrättshavaren svarar även för att funktionen i beslagningen av fönster och dörrar sköts och smörjs fortlöpande och att spaltventiler rengörs.

Bostadsrättshavaren svarar därtill för all egendom som bostadsrättshavaren eller tidigare bostadsrättshavare tillfört lägenheten.

Om lägenheten är utrustad med balkong, altan, takterrass eller uteplats svarar bostadsrättshavaren för renhållning och snöskottning. Vidare svarar bostadsrättshavaren för golvens ytskikt och insidan av sidopartier, fronter samt fristående tak. Ovanliggande balkongs golvplatta är inte tak i denna bemärkelse. Om lägenheten är utrustad med takterrass ska bostadsrättshavaren även se till att avrinning för dagvatten inte hindras. Målning ska ske enligt föreningens instruktioner.

Beträffande våtutrymmen och kök gäller utöver vad som ovan sagts att bostadsrättshavaren svarar för all inredning och utrustning såsom bland annat:

·        ytskikt samt underliggande tätskikt (fuktisolerande skikt) på golv och väggar

·        klämring runt och insats i golvbrunn

·        rensning av golvbrunn, insats i golvbrunn, sil och vattenlås (flyttat högre upp i punktlistan)

·        inredning och belysningsarmaturer

·        elektrisk handdukstork

·        vitvaror och sanitetsporslin

·        tvätt- och diskmaskin inklusive ledningar och anslutningskopplingar på vattenledningen

·        armaturer för vatten, kranar inklusive kranbröst, blandare, duschmunstycke, packning, avstängningsventiler och anslutningskopplingar på vattenledning

·        vitvaror

·        köksfläkt, spiskåpa och ventilationsdon (om fläkten ingår i husets ventilationssystem svarar bostadsrättshavaren enbart för armaturer och strömbrytare samt för rengöring av dessa och byte av filter). Installation som påverkar ventilationen kräver styrelsens tillstånd.

·        avfallskvarn

Bostadsrättsföreningen svarar för underhåll och reparationer av nedan inredning och installationer förutsatt att föreningen försett lägenheten med dessa:

·        ledningar för avlopp, gas, elektricitet, vatten och informationsöverföring samt ventilationskanaler vilka tjänar mer än en lägenhet

·        servisledning fram till huvudbrytare i lägenhetens elcentral

·        ledningar för avlopp, gas, vatten och informationsöverföring samt ventilationskanaler som finns i golv, tak, lägenhetsavskiljande eller bärande vägg

·        värmepanna/värmepump

·        vattenfyllda radiatorer och därtill kopplade värmeledningar (bostadsrättshavaren svarar dock för målning)

·        golvbrunn

·        ytter-, balkong– och altandörrar med tillhörande karmar och tätningslister som är en del av brandskyddet

·        gångjärn vilka är en integrerad del av dörr- eller fönsterkonstruktionen

·        fönsterbågar och fönsterkarmar

·        mål­ning av utsidan av ytter-, balkong- och altandörrar, ­fönsterbågar, dörr- och fönsterkarmar samt inglasningspartier

·        rökkanaler och rökgångar utanför lägenheten

·        postanordningar såsom fastighetsboxar, brevlådor, brevinkast och leveransboxar

·        vattenburen golvvärme som är en del av husets uppvärmningssystem

·        solceller

·        staket.

Bostadsrättshavare ansvarar för kostnader för åtgärder avseende underhåll och reparationer av inredning och installationer som bostadsrättsföreningen ansvarar för, som skett utan styrelsens medgivande.

Om bostadsrättshavaren försummar sitt underhållsansvar enligt §§ 26-28, eller utför en tillståndspliktig förändring av lägenheten utan lov (enligt § 36) så att någon annans säkerhet äventyras eller det finns risk för omfattande skador på någon annans egendom och bostadsrättshavaren inte efter uppmaning avhjälper bristen i lägenhetens skick så snart som möjligt, får föreningen avhjälpa bristen på bostadsrättshavarens bekostnad.

Företrädare för föreningen har rätt att få komma in i lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen svarar för eller har rätt att utföra enligt § 34. När bostadsrättshavaren har avsagt sig bostadsrätten eller när bostads­rätten ska tvångsförsäljas är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägen­heten visas på lämplig tid. Före­ningen ska se till att bostads­rättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt.

Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjanderätten som föran­leds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans eller hennes lä­genhet inte besväras av ohyra.

Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det får Kronofogden besluta om särskild handräckning.

Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd utföra en åtgärd i lägenheten som innefattar

1.      ingrepp i en bärande konstruktion,

2.      installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten

3.      installation eller ändring av anordning för ventilation

4.      installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet, eller

5.      någon annan väsentlig förändring av lägenheten.

För en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd för en åtgärd som innebär att ett sådant värde påverkas.

Styrelsen får bara vägra att ge tillstånd till en åtgärd som avses i första stycket om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Ett tillstånd får förenas med villkor, exempelvis att bostadsrättshavaren står för de kostnader som åtgärden kan leda till för att fullgöra myndighetsbeslut. Om bostadsrättshavaren är missnöjd med styrelsens beslut får han eller hon begära att hyresnämnden prövar frågan. Förändringar i lägenheten ska alltid utföras fackmannamässigt.

Tillbyggnad

Markiser, inglasning, belysningsarmaturer, kyl- och värmeanläggningar, solskydd, parabolantenner och andra liknande anordningar får bara monteras på husets utsida efter styrelsens skriftliga godkännande. Bostadsrättshavaren bär underhållsansvaret för sådana anordningar. Bostadsrättshavaren ska på egen bekostnad demontera anläggningen vid behov, exempelvis om det behövs för att föreningen ska kunna fullgöra sin underhållsskyldighet eller på grund av myndighetsbeslut.

Inom föreningen ska bildas en fond för det planerade underhållet av föreningens fastig­het/er med tillhörande byggnader. Därutöver kan bildas bostadsrättshavarnas individuella fonder för underhåll av lägenheterna.

Fond för planerat underhåll

Avsättning till föreningens underhållsfond sker årligen med belopp som för första året an­ges i eko­nomisk plan och därefter i underhållsplan enligt § 37 ovan.

Fond för bostadsrättshavarnas underhåll

Bostadsrättshavarnas individuella underhållsfonder kan bildas genom årliga avsätt­ningar från bo­stadsrättshavarna. Styrelsen beslutar om avskaffande, inrättande av och årliga avsättningar till bostadsrättsha­varnas individuella underhållsfonder.

(Enbart ändring i nedan stycken. Resterande del av paragrafen kvarstår oförändrad.)

7. Skyldighet av synnerlig vikt

om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt bostads­rättslagen, och det måste anses vara av synnerlig vikt för förening­en att skyldig­heten fullgörs,

8. Brottsligt förfarande med mera

om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del, eller används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, eller

9. Otillåtna om- och tillbyggnader i lägenheten

om bostadsrättshavaren utan styrelsens eller hyresnämndens tillstånd utför en åtgärd som anges i § 36.

Nyttjanderätten är inte förverkad, om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa bety­delse. Inte heller är nyttjanderätten till en bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som avses i § 39, punkt 7 ovan inte fullgörs, om bostadsrätts­havaren är en kommun eller en region och skyldig­heten inte kan fullgöras av en kommun eller en region. En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte heller läggas till grund för förverkande.

Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i § 39 punkterna 2, 3, 5-7, eller 9, om han eller hon efter tillsägelse så snart som möjligt vidtar rättelse.

I fråga om bostadslägen­het får uppsägning inte ske på grund av olovlig andrahandsupplåtelse enligt § 39 punkt 2, eller på grund av otillåtna om- eller tillbyggnader enligt § 39 punkt 9, om bostadsrätts­havaren efter tillsägelse utan dröjsmål ansöker om tillstånd till upplåtelsen/åtgärden och får ansökan beviljad. Vid olovlig andrahandsupplåtelse och otillåtna om- och tillbyggnader måste föreningen säga till bostadsrättshavaren att vidta rättelse inom två (2) månader från den dag föreningen fick reda på förhållandet för att bostadsrättshavaren ska få skiljas från lägenheten på den grunden.

Uppsägning av bostadslägenhet på grund av störningar i boendet enligt § 39 punkt 5 får inte ske förrän socialnämnden har underrättats.

Vid särskilt allvarliga störningar i boendet gäller § 39 punkt 5 även om någon tillsägelse om rättelse inte har skett. Vid sådana störningar får uppsägning som gäller en bostadslägenhet ske utan föregående underrättelse till socialnämnden. En kopia av uppsägningen ska dock skickas till socialnämnden. Rättelseanmaning och underrättelse till socialnämnden krävs dock om störningarna inträffat under tid då lägenheten varit upplåten i andra hand på sätt som anges i § 24.

Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande, som avses i § 39 punkterna 1-3, 5-7 eller 9 ovan men sker rättelse innan föreningen har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning, får han eller hon inte därefter skiljas från lägenheten på den grun­den. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är förverkad på grund av sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i § 23 fjärde stycket.

Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om föreningen inte har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre (3) månader från den dag då föreningen fick reda på förhållande som avses i § 39 punkt 4 eller 7.

En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av förhållanden som avses i § 39 punkt 8 endast om föreningen har sagt upp bostadsrättshavaren till av­flyttning inom två (2) månader från det att föreningen fick reda på förhållandet. Om den brottsliga verksamheten har angetts till åtal eller om förundersökning har inletts inom samma tid, har föreningen dock kvar sin rätt till uppsägning intill dess att två (2) månader har gått från det att domen i brottmålet har vunnit laga kraft eller det rätts­liga förfarandet har avslutats på något annat sätt.

Sägs bostadsrättshavaren upp till avflyttning av någon orsak som anges i § 39 punkt 1, 4–6 eller 8, är han eller hon skyldig att flytta genast.

Sägs bostadsrättshavaren upp av någon orsak som anges i § 39 punkt 2, 3, 7 eller 9, får han eller hon bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om inte rätten ålägger honom eller henne att flytta tidigare. Detsamma gäller om uppsägningen sker av orsak som anges i § 39 punkt 1 a och bestämmelserna i § 42 tredje stycket är tillämpliga.

Vid uppsägning i andra fall av orsak som anges i § 39 punkt 1 a tillämpas övriga bestämmelser i § 42.

Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i fall som avses i § 39 ovan, ska bostadsrätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. bostadsrättslagen så snart som möjligt, om inte föreningen, bostadsrättshavaren och de kända borge­närer vars rätt berörs av försäljningen kommer överens om något annat. Försälj­ningen får dock skjutas upp till dess att brister som bostadsrättshava­ren svarar för blivit åtgärdade.

Tvångsförsäljning genomförs av Kronofogden efter ansökan av bostads­rättsför­eningen.

Mandatperiod

Styrelseledamöter och suppleanter väljs för en period av högst två (2) år. Rollen som styrelseordförande utses årligen (ordföranden är dock fortfarande ledamot av styrelsen och kan vara utsedd som styrelseledamot för längre tid). Styrel­seledamot och suppleant kan omväljas. Om en helt ny sty­relse väljs på förenings­stämma ska man­dattiden för hälften, eller vid udda tal när­mast högre antal, vara ett år.

Suppleanter inträder i den ordning de är valda såvida inte stämman har valt person­liga suppleanter.

För det fall vakanser uppkommer efter ledamöter eller suppleanter under man­datperioden ska dessa ersättas senast vid närmast därpå följande ordinarie förenings­stämma. Vid val efter va­kanser gäller att ny ledamot eller suppleant utses av den som utsåg den ledamot eller suppleant som ska ersättas.

Antalet styrelseledamöter och suppleanter samt utseende därav

Styrelsen ska bestå av 3-7 styrelseledamöter och 2-6 styrelsesupplean­ter vilka utses enligt föl­jande,

a)      föreningsstämman väljer två (2) till sex (6) ledamöter samt minst två (2) och högst sex (6) supple­anter,

b)     Riksbyggen utser en (1) ledamot.

Valbar som styrelseledamot eller suppleant är:

1.      Medlem i föreningen

2.      Person som tillhör medlems familjehushåll och är bosatt i föreningens hus

3.      Styrelseledamot eller delägare i medlem som är juridisk person

4.      Inget hushåll får ha mer än en ledamot.

Vidare är person som utsetts av Riksbyggen behörig att vara ledamot.

Den som är underårig, i konkurs, har näringsförbud, eller har förval­tare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken kan inte vara sty­relseledamot eller suppleant.

Om inte föreningsstämman beslutar annat, ska styrelsen bland ordinarie ledamöter utse ordförande vid det styrelse­sammanträde som hålls i anslutning till den ordinarie före­ningsstämman eller i anslutning till extra föreningsstämma om styrelseval har förekommit på sådan stämma. Om stämman väljer att utse ordförande ska styrel­sen bland ordinarie ledamöter utse en vice ordfö­rande. Vid samma styrelsesam­manträde ska även sekreterare, brandskyddsansvarig, och i förekommande fall, elanläggningsansvarig, utbildningsansvarig samt miljöansvarig utses.

Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av antalet ledamöter är närvarande vid samman­trädet. Mer än hälften av de närvarande ledamöterna måste rösta för ett beslut för att det ska bli giltigt. Vid lika röstetal har styrelsens ordförande utslagsröst. 

Om alla ledamöter inte är närvarande måste dessutom mer än 1/3 av hela antalet ledamöter (dvs. mer än 1/3 av så många man skulle ha varit, om man vore fulltalig) ha röstat för beslutet.

Om ledamot tillkommer eller frånfaller under sammanträdets gång (exempelvis pga. jäv) måste en ny bedömning av beslutsförheten göras.

Beslut får inte fattas i ett ärende, om inte samtliga styrelseledamöter, för det fall det är möjligt, har

1.      fått tillfälle att delta i ärendets behandling, och

2.      fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Styrelsen eller en ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstäm­man som står i strid med bostadsrättslagen, lagen om ekonomiska föreningar eller dessa stadgar.

Vid styrelsens sammanträden ska protokoll föras. Protokollet ska undertecknas eller justeras av ordföranden och en ytterligare ledamot som styrelsen utser. Om suppleant har ersatt ledamot kan suppleant utses att justera protokoll.

Tid för sammanträdet, vilka som närvarat samt vilka beslut som fattats ska anges i protokollet. Styrelseledamöterna har rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen ska föras i nummerföljd och förvaras på betryg­gande sätt.

Endast styrelseledamot, suppleant och revisor har rätt att ta del av styrelsens protokoll. Styrelsen kan dock besluta om att låta annan person ta del av styrelsens protokoll.

Beslut om inteckning med mera

Styrelsen eller av styrelsen befullmäktigad företrädare för föreningen får besluta om in­teckning eller annan inskrivning i föreningens fasta egendom eller tomträtt.

Beslut om bostadsrättstillägg

Styrelsen eller av styrelsen befullmäktigad företrädare för föreningen får besluta att teckna försäkring som omfattar bostadsrättshavarens underhålls- och reparationsansvar, så kallat bostadsrättstillägg.

Beslut om avyttring av föreningens fastighet/tomträtt med mera

Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen får inte utan föreningsstämmans be­myndigande avhända föreningen dess fasta egendom eller tomträtt.

Styrelsen får inte heller besluta om rivning, om väsentliga förändringar eller till- och/eller ombygg­nad av föreningens egendom utan föreningsstämmans godkän­nande.

Kollektivanslutning bredband, telefoni, TV med mera

Styrelsen eller av styrelsen befullmäktigad företrädare för föreningen får inte utan föreningsstämmans bemyndigande träffa avtal om att ansluta lägenheterna till bredband, telefoni, TV-betalkanaler eller liknande förmedlade tjänster. Har stämman givit styrelsen ett generellt bemyndigande får styrelsen förlänga eller ingå nya avtal av liknande slag.

Vid ordinarie föreningsstämma (årsstämma) utses årligen minst två (2) personer till att vara ledamöter i valberedningen. Deras uppdrag gäller för tiden fram till dess nästa ordinarie stämma (årsstämma) hållits.

Valberedningens främsta uppgift är att föreslå valbara och lämpliga kandidater till förtroendeposter som föreningsstämman ska välja. Därutöver ska valberedningen föreslå arvoden och ev. andra ersättningar till styrelseledamöter, suppleanter, revisorer och revisorssuppleanter och i förekommande fall andra förtroendevalda.

Ordinarie föreningsstämma (årsstämma) ska hållas inom sex (6) månader efter utgången av varje räkenskapsår, dock tidigast tre (3) veckor efter det att revisorerna överlämnat sin berättelse.

Extra stämma ska hållas om styrelsen finner skäl att hålla föreningsstämma före nästa ordinarie stämma. Sådan stämma ska även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga röstberätti­gade medlemmar. Kallelse ska utfärdas inom två (2) veckor från den dag då sådan begäran kom in till föreningen.

Föreningsstämman ska hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Styrelsen kan dock besluta om att stämman ska hållas digitalt, helt eller delvis. Om föreningsstämman ska hållas helt digitalt ställs särskilda krav på kallelsen, se § 60. 

När stämman hålls digitalt, helt eller delvis, är den digitala delen öppen för utomstående utan särskilt stämmobeslut.

Stämmoordförande, ombud, biträden och andra stämmofunktionärer har alltid rätt att närvara vid föreningsstämman.

Vid ordinarie stämma (årsstämma) ska förekomma:

a)      Stämmans öppnande

b)     Fastställande av röstlängd

c)      Val av stämmoordförande

d)     Anmälan av stämmoordförandens val av protokollförare

e)      Val av en person som jämte stämmoordföranden ska justera protokollet

f)      Val av rösträknare

g)     Fråga om stämman blivit i stadgeenlig ordning utlyst

h)     Framläggande av styrelsens årsredovisning

i)       Framläggande av revisorernas berättelse

j)       Beslut om fastställande av resultat- och balansräkning

k)     Beslut om resultatdisposition

l)       Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna

m)    Beslut angående antalet styrelseledamöter och suppleanter

n)     Fråga om arvoden åt styrelseledamöter och suppleanter, revisorer och valberedning

o)     Beslut om stämman ska utse styrelseordförande samt i förekommande fall val av styrelseordförande

p)     Val av styrelseledamöter och suppleanter

q)     Val av revisorer och revisorssuppleanter

r)      Val av valberedning

s)      Av styrelsen till stämman hänskjutna frågor samt av medlemmar anmälda ärenden (motioner) som angetts i kallelsen

t)       Stämmans avslutande

Vid extra föreningsstämma ska förutom ärenden enligt a-g samt t ovan förekomma endast de ärenden för vilka stämman utlysts och vilka angivits i kallelsen.

Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, annan person som styrelsen därtill utser.

Stämman får besluta om ett samlat arvode till flera eller samtliga styrelseledamöter som därefter fördelas av styrelsen.

Ordinarie stämma (årsstämma)

Kallelse till ordinarie föreningsstämma ska tidigast sex (6) veckor och senast två (2) veckor före stämman anslås digitalt eller på väl synlig plats inom föreningens fastighet. Därutöver ska kallelsen lämnas genom skriftligt meddelande i medlemmarnas brevinkast/brevlådor/fastighetsboxar eller skickas genom elektroniska hjälpmedel såsom e-post till de medlemmar som uppgivit en e-postadress. Om medlem uppgivit en annan postadress ska kallelsen i stället skickas dit. I vissa särskilda fall ställs högre krav på elektronisk kallelse, se separat avsnitt nedan.

I kallelsen ska genom hänvisning till § 59 i stadgarna eller på annat sätt anges vilka ärenden som ska förekomma till behandling vid stämman. Om förslag till ändring av stadgarna ska behandlas, ska det fullständiga innehållet av ändringen anges i kallelsen. Om text föreslås tas bort ska även detta framgå.

Om det krävs för att föreningsstämmobeslut ska bli giltigt att det fattas på två stämmor får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stäm­man har hållits. I en sådan kallelse ska det anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Extra stämma

Kallelse till extra föreningsstämma ska på motsvarande sätt ske tidigast sex (6) veckor och senast två (2) veckor före stämman, varvid det eller de ärenden för vilka stämman utlyses ska anges. Dessa kallelsefrister gäller även om föreningsstämman ska behandla

1.      en fråga om ändring av stadgarna

2.      en fråga om likvidation, eller

3.      en fråga om att föreningen ska gå upp i en annan juridisk person genom fusion.

Särskilt om elektronisk kallelse

Föreningen får skicka kallelser till stämma med elektroniska hjälpmedel såsom e-post. I vissa särskilda fall ställs dock högre krav på kallelsen. Dessa fall anges i lag och är:

1.      om en stämma ska hållas på en annan tid än vad som bestämts i stadgarna

2.      om stämman ska behandla särskilda stadgeändringar som ökar medlemmarnas skyldigheter att betala insatser/avgifter, minskar rätten till återbetalning av insatser enligt 10 kap. lag (2018:672) om ekonomiska föreningar, rätten till vinst inskränks eller rätten till tillgångar vid föreningens upplösning inskränks (se lag om ekonomiska föreningar för fullständig redogörelse)

3.      stämman ska besluta om fusion, likvidation eller förenklad avveckling av föreningen.

I dessa fall måste kallelse lämnas genom skriftligt meddelande i medlemmarnas brevinkast/brevlådor/fastighetsboxar. Om medlem uppgivit annan postadress ska kallelsen i stället skickas dit.

Medlem som önskar få visst ärende behandlat vid ordinarie föreningsstämma ska skriftligen anmäla ärendet till styrelsen senast den 15 oktober Ärendet ska tas med i kallelsen till stämman.

På föreningsstämma har varje medlem en röst. Innehar flera medlemmar bostads­rätt ge­mensamt har de dock endast en röst tillsammans. Medlem som innehar flera bostadsrätter har också endast en röst. Om flera medlemmar gemensamt äger flera bostadsrätter kan de dock avlägga en röst var.

Rösträtt på föreningsstämman har endast den medlem som fullgjort sina ekonomiska förpliktelser mot föreningen enligt dessa stadgar och lag.

En medlems rätt vid föreningsstämma utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig daterad och undertecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett (1) år från utfärdandet.

Medlem får företrädas av valfritt ombud. Ombud får bara företräda en medlem. Medlem får medföra ett valfritt biträde.

(Enbart ändring i nedan stycken. Resterande del av paragrafen kvarstår oförändrad.)

4. Överlåtelse av hus med bostadsrätt

Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 17 kap. 1-2 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.

5. Ändring av andelstal som rubbar inbördes förhållanden

Om beslutet innebär ändring av något andelstal och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan andelstalen blir beslutet giltigt om minst tre fjärdedelar av de röstande har gått med på beslutet. Stämmobeslut avseende ändrade andelstal krävs dock inte vid ny- eller tilläggsupplåtelse av bostadsrätter, även om övriga bostadsrättshavares inbördes förhållande rubbas pga. upplåtelsen så länge inte någon av övriga bostadsrättshavare får en högre årsavgift än tidigare.

Föreningen ska genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och som är känd för föreningen om ett beslut enligt punkt 2 eller 4 ovan.

Styrelsen ska senast sex (6) veckor innan årsstämman till förening­ens revisorer överlämna en årsredovisning innehållande förvaltningsberät­telse, resultat- och balansräkning.

Eventuellt överskott i föreningens verksamhet ska avsättas till fond för planerat underhåll, dispositionsfond eller balanseras i ny räkning.

För granskning av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper utses årligen vid or­dinarie föreningsstämma för tiden fram till dess nästa ordinarie stämma hållits två (2) revisorer och en (1) till två (2) revisorssuppleanter, av vilka en revisor och en suppleant bör vara auktoriserad eller godkänd revisor.

Om registrerat revisionsbolag utses till revisor ska ingen suppleant utses för den revisorn.

Revisorerna ska i den omfattning som följer av god revisionssed granska föreningens årsredo­visning jämte räkenskaperna samt styrelsens förvaltning. Reviso­rerna ska följa de särskilda föreskrif­ter som beslutats på föreningsstämman, om de inte strider mot lag, dessa stadgar eller god revisionssed.

Revisorerna ska för varje räkenskapsår avge en i enlighet med lag om ekonomiska före­ningar före­skriven revisionsberättelse till föreningsstämman.

Revision ska vara verkställd och berättelse däröver inlämnad till styrelsen inom tre (3) veckor efter det styrelsen avlämnat årsredovisningen till revisorerna.

För det fall revisorerna i sin revisionsberättelse har gjort anmärkningar mot styrelsens för­valtning ska styrelsen avge skriftlig förklaring till stämman.

Styrelsens årsredovisning, revisionsberättelsen samt i förekommande fall styrelsens yttran­de över revisionsberättelsen ska hållas tillgängliga, i fysisk eller digital form, för medlemmarna senast två (2) veckor före årsstämman. Handlingarna ska skickas ut fysiskt till den medlem som så begär.

§ 71 Medlemskap i Riksbyggen intresseförening

För medlemskap i Riksbyggen ekonomisk förening krävs att bostadsrättsföreningen är medlem i intresseföreningen för Riksbyggens bostadsrättsföreningar där bostadsrättsföreningen har sin verk­samhet och via denna är andelsägare i Riksbyggen ekonomisk förening.

Beslut som innebär att föreningen inte längre kommer att vara medlem i intresseföreningen blir giltigt om samtliga röstberättigade är ense om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst 2/3 av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet.

§ 72 Meddelanden till medlemmarna

Om inte annat anges i dessa stadgar eller lag ska meddelanden till medlemmarna ske ge­nom anslag digitalt eller på väl synlig plats inom föreningens fastighet, genom utdelning i medlemmarnas brevinkast/brevlådor/fastighetsboxar, eller skickas med elektroniska hjälpmedel såsom e-post till de medlemmar som uppgivit en e-postadress och samtyckt därtill.